Det är bara ett långsamt farväl.
Folk frågar en hur man mår och när man väl är ärlig o talar om hur fallet ligger till,
så är det ingen som tar en på allvar eller så bryr den sig inte...
Inte så konstigt att man tappar hoppet då.. Vem orkar kämpa när ingen tror på en?
Inte jag iaf. Jag ger upp. Det är inte värt något längre.. Blä blä blä.
Hejdå!
Allting tar slut, förr eller senare...
The end, now and forever.
// Janniiii
Du får inte bara ge upp så där, det kommer någon som bryr sig ska du se :)
Svara man ärligt, så brukar (i alla fall dom jag umgås med) börja undra om hur det egentligen är.
Så det beror nog mer på hur ärligt frågan är ställd.
Varför undrar du det?
Vad ska säga, är 30 år man sen är resten personliga tillgångar och brister. Men det är inget jag vill prata om såhär på en blogg.
Här skriver jag om vissa saker som jag funderar på, och det säger väl en hel del om mig antar jag.